candypinup

Oj vad ska man skriva här då? Tolkar väl de på mitt egna sätt och tänker berätta om ett kärt, knasigt och pinsammt ögonblick.

Jag var ute och gick med Pernilla, vi snackade lite om Johannes eftersom jag precis börjat umgås med han. Mycket pinsamheter kom ut ur min mun. Vi börjar närma oss min port och fortsätter prata. Och vem sitter utanför? Jo Johannes. Han kolla på mig och flinade. Och jag höll på att sjunka ner under jorden. Det var så otroligt pinsamt och nog de längsta ögonblicket i mitt liv. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen, utan jag och pernilla stod bara och flina. Sprang in genom portdörren och upp till min lägenhet och dog av skratt.

Men nu tycker ja de inte är pinsamt nå mer, jag är ju trotsallt kär i han och skulle nog ge vad som helst för de ögonblicket igen. När man var en fnittrig liten tonåring.

Så där såg han ut då!